Döende.

Precis så känner jag mig nu. Så nära döden att jag är mer död än levande.

Under tiden som alla andra har varit dunderförkylda har jag glidit omkring frisk som en nötkärna! En lycklig sådan. Tyckt att livet varit allmänt underbart å ja ni förstår säkert hela grejen.
Men nu jäklar slår det tillbaka. 27 gånger om!!

Jag är så förkyld att jag inte kan andas förrän jag hostar sönder alla mina revben. Så förkyld att det rinner i både ögon å snok. Så förkyld att jag snart tror att jag tar livet av mig.
Ja. Lite tog jag väl i kanske. Men illa, det är det!

Jag har iaf jobbat idag. Det gjorde uppenbarligen inte saken bättre. När jag åkte hem kändes det nämligen som att jag höll på att få magsjuka också. Mådde så illa att jag nästan var tvungen att stanna på vägen hem. Men jag tog mig hem iaf.
Sen blev det sängen direkt. Där har jag legat hela kvällen. Myst med darling, kollat "Halv åtta hos mig", "Bonde söker fru", "Svenska Hollywoodfruar" och lite annat.

Jag mår inte illa längre. Däremot verkar förkylningen bli värre. Vart ska detta sluta? Jag har väl för tusan inte tid att vara sjuk heller. Det kan väl någon annan vara. Nån som är arbetslös och inte har djur å ta hand om tex. Inte jag!

Men jag antar att jag måste vila. Det säger alla. Men vem har ro till det...

Nattinatti gott folk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0