Sakta men säkert..
Nu känns det som att det börjar finnas hopp om livet!
Idag lyckades jag ta på mig strumporna helt själv. Det har jag inte kunnat sen i tisdags då det har gjort alldeles för ont för att böja sig i det läget.
Jag har även sovit underbart skönt ännu en hel natt. Men inte så konstigt när man har världens finaste människa bredvid sig <3
Jag fortsätter knapra mina piller som är några storlekar för stora för att jag egentligen ska kunna svälja dem och som gör mig ganska yr och illamående. Men de gör ju förhoppningsvis mig frisk från min uvi så det är bara att bita ihop.
Jag var igår på besök i stallet i ca 10 min för att besöka mina älskade pållar som jag inte sett sen i måndags! Henke var snäll och körde mig dit. För köra bil är inte å tänka på än, jag tar mig knappt in i en bil!
Både Cosmos och Cloud var glada över att se mig. Å jag var superglad över att äntligen få träffa dem! Många morötter blev det sen var jag helt slut. Då blev jag yr och konstig så det var bara att åka hem.
Saknar jobbet massor med! Hade mycket hellre varit där än att ligga här hemma och må dåligt.
Kanske iofs är tur att jag inte varit där nu. De hade nog knappt kännt igen mig med tanke på att jag ser allmänt sliten och blek ut. När jag stirrar in i spegeln kan jag inte riktigt säga vem den där tjejen är som tittar tillbaka på mig. Känner inte riktigt igen henne faktiskt..
Men på måndag planerar jag att jobba. Kanske inte kan göra så tunga lyft och så men kassan och de andra borde jag kunna fixa. För nu vill jag ha vardag igen!!
Idag består dagen av precis samma saker som den gjort senaste veckan, vila! Tar mig en liten promenad utanför ibland för att få lite frisk luft. Annars är det inte mycket som händer.
Henke får fortsätta att ta hundarna på promenader. Det är jag nog inte riktigt redo för. Man vet ju aldrig om de drar till om jag möter någon. Så det känns riskabelt.
Har en oerhört snäll syster och mamma med som tagit hand om stallet och pållarna nu hela veckan. Det är verkligen guld värt för jag hade aldrig kunnat mocka och fixa allt runt hästarna när jag varit i detta tillstånd. Så tusen tack till er <3
Jag hoppas att jag aldrig mer behöver göra någon operation. Inte i magen iaf! För fy vad ofta man använder magen och dess muskler. Ja till och med i sådana situationer som man inte hade en aning om. Urk!
Grädde på moset!
Igår var Henke och jag en resa till Västervik igen.. Himla kul!
Jag hade inte kunnat kissa på 18,5 timma så läget var inte riktigt stabilt. Så det var bara att sätta sig i bilen och åka dit.
När jag kom dit blev det tappning och det konstaterades att jag dessutom hade feber. Läkaren valde att lägga in mig och ta massa prover. Suck..
Ganska tråkigt kändes det när de kom in och sa att det satt i huvudet på mig. De tyckte dessutom att jag skulle ut och gå på en promenad. Ja men det är superlätt att gå när man har ont som fan och nästan går dubbelvikt.
jag försöker röra på mig så mycket jag orkar. Men blir ganska yr när jag varit uppe en stund. Lätt att ut och promenera då!? Nej inte riktigt..
Efter många timmar i sängen och full av smärtlindring fick jag svar på att proverna visade att det var en urinvägsinfektion som gått upp i njurarna. Jajjemen tänkte jag. Därför jag mått som jag gjort och inte kunnat kissa..
Jag kan dock tycka att det var väldigt klantigt av dem att skicka hem mig utan att ta prover från första början när de insåg att något var fel.
Så de satte mig på en antibiotikakur omgående. Eller ja. De trodde ju att jag hade blivit satt på det iaf. Jag blev ganska paff när läkaren förklarade att jag skulle fortsätta med antibiotikan hemma eftersom de påbörjat den där.
-När började jag den behandlingen? frågade jag snopet.
-Du fick ju första tabletten för ett antal timmar sen, svarade läkaren.
Men där hade hon fel. För det hade tydligen sköterskorna glömt ge mig! Mycket bra koll.. Men sen fick jag första tabletten där och efter det kunde jag åka hem igen. Ingen var lyckligare än jag! Jag skulle ju egentligen varit tvungen att stanna kvar över natten men då jag hade lyckats kissa själv för första gången sen i tisdags morgon så tyckte de att jag kunde få åka hem. Skönt!
Kom hem och tog en dusch och gick och la mig. Somnade ganska snabbt och har sovit hela natten! Känns så himla skönt med tanke på att jag inte sovit ordentligt på hela veckan.
Så nu måtte väl allt gå åt rätt håll.
Vi hoppas att denna dunderkur med antibiotika ska göra susen och att smärtan snart försvinner..
Men! Man lär sig något nytt varje dag. Jag visste inte att en uvi kunde sitta i huvudet! ;) Knasbollar..
Operation..
Här kommer ett litet inlägg till er som undrat vad som hänt mig..
Det hela började i augusti när jag och Åsa var uppe i Dalarna på träningsläger. Då kände jag obehag och tyckte mig ha lite ont upp i magen. Första tanken och känslan var urinvägsinfektion. Så jag drack citronvatten och massa annat som är bra att dricka om man har urinvägsinfektion. Men det blev inte bättre.
Efter att ha gått med detta ett tag sökte jag hjälp hos vårdcentralen och de skrev ut pencillin för uvi och jag började knapra piller. Efter att ha ätit hela dosen så var det ingen skillnad.
Jag besökte vårdcentralen igen och förklarade att det inte blivit ett dugg bättre. Snarare värre..
Jag lämnade urinprov igen och de bestämde sig för att skicka det på odling för att kunna ge mig rätt pencillin denna gång. Men odlingen tydde inte på någon urinvägsinfektion. Däremot hade de en tanke på klamydia!? Jag höll nog på att få en hjärtinfarkt och trilla av stolen när hon sa det och jag frågade om hon verkligen menade allvar och vad hon grundade det på.
Det hade hon ingen förklaring på. Med tanke på att urinprovet inte tydde på några tecken på klamydia heller. Men hon tyckte det var värt å göra ett test. Jag tackade för mig och förklarade att jag nog hade hamnat på fel ställe för att få hjälp..
Sökte hjälp på nytt håll och efter många resor in och ut på akut och specialismottagningar så stod det klart att jag skulle in på operation då det fanns höga misstankar om en kronisk sjukdom.
Så där var jag igår. På Västervik Sjukhus för att genomgå denna operation och förhoppningsvis få en diagnos.
Jag var först in klockan 8.30, och 9.30 låg jag på operationsbordet.
11.15 var jag klar och vaknade upp strax därefter helt borta och mumlandes om snoozing, Henke, jobb och en arg chef. Ja konstigt kan det bli när man är lite yrvaken som han sa!
Hade fruktansvärt ont när jag vaknade och blev snabbt itryckt massa morfin. 10 min senare vaknade jag till igen och värken hade inte släppt nåt. Så mer morfin sen minns jag inte så mycket faktiskt.
Vaknade till och från men var mer borta än medvetande.
Dom hjälpte mig upp för att jag skulle kunna kissa ett par gånger. Men inte en dropp kom. Toaletten snurrade dock värre än virvelvinden.
Minns att läkaren som opererat mig kom in och pratade med mig men jag har inte ett minne av vad hon sa. Jag försvann ganska fort och sov ännu ett bra tag innan jag gjorde ett försök att kissa igen. Men inte en dropp!
Magen var nu jättesvullen så de fick tappa mig på inte mindre än 6 dl. Sen blev jag flyttad till en annan avdelning där jag somnade ganska fort igen.
På kvällen kunde jag fortfarande inte kissa själv och de beslutade att jag inte fick åka hem då jag dels var väldigt virrig och som sagt inte kunde kissa.
Så ännu en tappning blev av och jag flyttades över till en bekvämare säng som jag kunde tillbringa natten i.
Svärmor Annette som hittills hade varit så snäll och varit med mig hela dagen hade nu lämnat sjukhuset.
Det är fruktansvärt vad man känner sig utelämnad på sjukhus. De kommer in stup i kvarten och drar slangar och sticker hej vilt. Man har ingen talan för fem öre.
Så där låg jag och hade ont som fan å stortjöt som en barnunge! Så fjantig man är egentligen. Men samidigt inte så konstigt när man har ont, är ensammen och dessutom fått besked om att man har en sjukdom som är kronisk. Usch och fy.
Blev väckt med jämna mellanrum hela natten och de fick tappa mig på urin totalt 4 gånger.
Men idag på morgonen när jag vaknade lyckades jag få ur mig ett par droppar! Tänka sig att man kan bli så glad av att kissa ett par droppar!
Efter nån timme kunde jag få ur mig ett par droppar till. Och sen lyckades jag ta mig upp på egna ben och gå ut i matsaen för att ta en macka. Där satt några par och mumsade frukost med sina nyfödda småttingar bredvid sig. Så lyckliga!
Jag tuggade i mig min macka i min ensamhet och tystnad och gick sedan därifrån. Det var vad jag orkade. Sen fick jag lägga mig igen.
Efter någon timme kom snälla Ellen och hämtade mig då jag fått besked om att jag fick åka hem. Vilken lycka! Det var precis att jag kunde hålla emot tårarna när hon tog emot mig med en kram.
Sen blev det en ganska tung resa hem. Tog mig knappt i och ur bilen och varenda gupp i vägen kändes ajaj. Men det var bara att stå ut.
Stannade på jobbet envända för att få med oss lite fika hem. När jag kom dit å möttes av mina underbara jobbarkompisar och chefer så gick det inte att hålla tillbaka tårarna. Hade så jäkla ont med så inte så konstigt kanske..
Men nu är jag hemma iaf och Henke tog ledigt från jobbet och kom hem så han kan hjälpa mig om jag behöver hjälp och även ta hand om hundarna.
Så det känns skönt att ha honom hemma iaf.
Jag har legat i soffan i samma läge sen jag kom hem. Var uppe för nån timme sen och fick i mig lite mat. Sen orkade jag inte vara uppe mer utan soffläge igen.
Hoppas jag ska kunna sova lite inatt trots att jag har så jäkla ont bara jag andas. Men det är bara att härda ut. Förhoppningsvis blir det ju bättre.
Så nu hoppas vi att dessa piller jag har fått ska hjälpa mig att må bättre. Sjukdomen kommer jag aldrig bli av med, men vi hoppas att vi ska kunna lindra symptomen iaf.
Ska äntligen 5 månaders lidande vara slut? Dessa enorma buksmärtor..
Endometrios, önskar inte ens min värsta fiende detta.
Och tusen tack till alla ni underbara människor runtom mig. Ni betyder så enormt mycket! Så många som visar omtanke och ställer upp på ett eller annat sätt. Stort tack till er <3
Tips!
Igår när jag jobbade hittade jag ett recept på julgodis som lät smidigt å gott.
Så idag tänkte jag att jag skulle testa å göra det.
Här kommer receptet:
Rice crisp-rutor
250 g marshmallows
5 dl rice crisp
Smält marshmallowsen i en kastrull på låg värme. När de är helt smälta, rör ner rice crisp. Det kommer bli segt!
När du rört runt det tillräckligt så bred ut det på en plåt med bakplåtspapper. Låt stelna i rumstemperatur.
Visst lät det smidigt?
Det var dock ett helvete rent ut sagt å göra!
Det vart så segt så jag böjde två skedar och förstörde en kastrull.
Breda ut det på en plåt med sked var inte ett alternativ. Så jag fick lägga det mellan två bakplåtspapper och pressa ut det med händerna.
Stelna fick det göra i frysen. Skära isär bitarna var inte att tänka på. Jag fick helt enkelt såga isär dem och sen klippa dem i bitar.
Angående resultatet. Sötare än socker!! Om nu något kan vara det vill säga..
Så ja, där har ni ett tips på vad ni INTE ska ge er in på mitt i julstressen!
Ibland..
Ibland har jag bara lust å skrika rakt ut. Men vad hjälper det..
Ni vet sådana perioder då man bara känner att allt går emot en och allt bara jävlas.
Ungefär så känner jag just nu.
Jag skulle behöva en riktig jäkla dunderfest å bara partaja hela natten lång. Men det är ju ganska kört just nu med tanke på att det är lördagnatt strax efter 2. Festerna är nog slut. Å om inte så är det nog inte mkt drag kvar!!
Nästa helg är det julbord med jobbet. Det ska bli kul iaf. Se hur den kvällen kan sluta :)
Det blir första julbordet med Bakfickan och alla anställda inklusive respektive är bjudna så det ser jag fram emot.
Imorn är det dags för dop. Lilla Ronja ska döpas. Lilla sötingen. Ska bli kul och träffa de små trollungarna igen. De var här för ett par veckor sedan och de är bara för goa. Även om de inte bor superlångt bort så blir det inte att man hälsar på dem särskillt ofta. Tiden räcker liksom inte till. Vilket är väldigt tråkigt. Viktor skulle älska att få vara med i stallet om dagarna. Han är så hjälpsam när han får vara med. Han vill mocka, sopa, blanda mat och ta in pållarna. Han vill göra allt man gör i ett stall och med pållarna.
Så det är lite synd att de inte bor här. Då hade han fått vara med mig i stallet så mkt han ville :)
Nähä.. Här går ju inte att sitta och sitta..
Flytt på G
Nu börjar flytten närma sig med stormsteg.
Nästa helg är det väl som så att vi ska vara ute ur våran nuvarande lägenhet. Å vi har inte ens hämtat flyttkartongerna. Behöver jag säga att vi har att göra kommande helg?
Undrar just vart tiden tog vägen. Alla dessa långa månader som vi tyckte var sååå jobbiga att behöva genomlida. Ja de var tydligen inte så långa som de kändes då. För nu är vi här!
Jag börjar dock bli lite nervös. Känner sån enorm stress! Känns som att det är miljoner med saker man ska göra. Dessutom så har vi fortfarande inte blivit av med vår soffa.
Å så länge vi inte blir av med den så blir det ingen ny soffa. För vi har absolut ingen plats till två stora soffor. Så om någon behöver en hörnsoffa så finns här en fluffig skön soffa!!
Vi har iaf blivit av med vårat gamla köksbord. Istället är ett ekbord inhandlat. Det kommer bli kanon i vår nya lya :) Lite fler sittplatser med!
Sen har jag en hel lista på vad som ska inhandlas. Hua det är dyrt att flytta! :P Tur man inte gör det varje månad ;)
Btw! She wolf, det är ingen skitlåt!
Det var ju den där bloggen..
Här lyser man med sin frånvaro. Som vanligt alltså!
Men det har varit så himla mycket, så jag har helt enkelt inte hunnit med. Å jag tänker inte dra allt jag gjort! Men lite utav det kommer här.
För ett par helger sen drog Henke och jag ner till Skåneland med Heffa. Hovdala om man ska vara exakt.
Där var det bedömning av vår Heffaklump och boerboelträff.
Heffa var något liten och i något högt hull. Så det blev inte dagens bästa resultat men vi var ändå nöjda med det. Vi kommer igen nästa år igen! ;)
Efter detta drog vi vidare neråt Malmö för att göra ett litet inköp. Denna sak var precis vad vi hade tänkt oss, om inte bättre till och med, så den fick följa med hem. Inköpet var inget mindre än en hästtransport! Så nu är jag stolt ägare till en Cheval Liberté -09. Mycket nöjd och Cosmos och jag gjorde första resan med den i torsdags då vi var i Dövestad hos Eva Ottosson och tränade.
I lördags bar det av mot huvudstaden. Jag, Henke, Anne, Kristoffer & Jimmy var det som gjorde denna roadtrip. Anne och jag dumpade grabbarna på Tullgarn Slott där de skulle besöka jakt -och fiskemässan. Eller ja, som jag sa till parkeringsvakten när hon kom fram: "Jag ska inte parkera utan bara dumpa barnen där bak". Hon tittade väldigt undrande bak i bilen och sen på mig. Haha.
Men som sagt, vi dumpade dem och sen drog vi oss in mot stan. Eller ja Södertälje var envärdelös shoppingstad konstaterade Anne och jag. Så vi smällde världens middag på Steakhouse och sen bar det av mot Kungens Kurva.
Ett besök på Ikea blev det och några inköp. Ikea i Kungens Kurva var nog för den delen det konstigaste och rörigaste Ikea jag någonsin besökt. Det var liksom runt, vilket resulterade i att man till slut knappt visste vart man var. Ingen klaustrofobimänniska borde besöka det varuhuset!
Timmarna gick fort och vi begav oss tillbaka till slottet för att plocka upp ett glatt gäng igen som då hade hunnit bli lite runda om fötterna.
På vägen hem stannade vi i Västervik för gemensam middag, innan vi fortsatte resan hem.
Verkligen en toppendag! Så himla trevligt, å det var antagligen inte den sista roadtripen!
Även denna veckan bjuder på lite av varje. Det blir en resa till Ullared, utställning med Fanta i Norrköping och 90-årsfest. (3x30 år). Så jag klagar inte på livet :D
Nu blir det käk innan det är dags för att jobba! Ha det gött!
Bra deal!
Eftersom min telefon har börjat krångla lite så tröttnade jag igår och ringde till 3.
Har ju spanat in den nya Sony Xperia S ett par månader nu och varit riktigt sugen på den. Å nu är den ju släppt så då vart ju inte suget mindre precis ;)
Så ringde iaf upp dem och skulle förlänga mitt abonnemang.
Då säger han att det storpratarabonnemanget som jag har nu och betalar 700 kr för kan jag få för 349 kr istället och dessutom få en telefon på köpet.
Tvekade jag? Nej så klart inte! Jag har haft 3 i ca 5 år nu och är nöjd med dem. Å storpratarabonnemanget har jag varit väldigt nöjd med och trots att jag sitter i tele jämt så har jag inte lyckats överskrida de fria timmarna.
Så om ett par dagar landar en Sony Xperia S hos mig! Så välkommen! ;)
Inte mår man sämre av att det underbara vädret fortsätter! Så himla skönt :)
Så idag har jag varit ute med dogsen, tränat lydnad med båda och släppt ut pållarna med. Så nu kan jag gå och jobba med gott samvete och sen blir det motion av pållarna efter jobbet!
Ha de gött!
Vilken lättnad!
Dagens veterinärbesök slutade bättre än väntat!
Det visade sig efter ultraljudet att Heffa inte hade varken tumör eller cysta! Utan det som var så svullet för en vecka sen var slidslemhinna helt enkelt. Vilken lättnad!!
Så nu är det bara att hoppas att det inte blir likadant vid nästa löp. För då blir det kastrering :/
Veterinären gick även igenom livmodern men allt såg bra ut där med. Hon kunde inte se någon förändring eller liknande. Så det var också skönt att höra.
Och vilken toppenhund man har! Under tiden som de ultraljudade henne så låg hon på rygg helt avslappnat och sov. Drog en och annan snark och verkade tycka att livet var helt okej.
Hon fick så himla mkt beröm av veterinärerna. De undrade om hon alltid var så lugn, och ja, det är hon ju nästan alltid :) Min pärla! Inget lugnande som behövs här inte :)
Å som veterinärerna sa: "Hon är en sån där hund som man bara vill ligga och pussa på en hel dag hemma i soffan, hon verkar vara helgo och ha ett toppenpsyke!" Och det kan vi nog vara överrens om att hon har ett bra psyke.
Så jag är helt klart nöjd med dagen!
Inte gjorde det saken sämre heller att det var 15 grader varmt i Kalmar. Underbart verkligen. Å eftersom Heffa hade varit så duktig så blev det ett besök på Hööks för att köpa en present till henne ;)
Så nu har hon åter igen en reflexväst som passar. Till och med så hon har lite att växa i ;)
För växer, det gör hon minsann! Bara sen förra måndagen hade hon gått upp 0,6 kg! Så det händer lite med damen.
Nu ligger båda hundarna och sover. Heffa snarkar gott! Och jag ska nog krypa ner i sängen strax med. Imorn är det sovmorgon. Så himla skönt! Sen blir det jobb på Ica :)
Idag är det dags!
Då var dagen kommen. Äntligen, får man väl säga..
Om ett par timmar åker Heffa och jag till Läckeby. Det är äntligen dags att ultraljuda henne och få veta vad det är för något.
Hur som helst har den blivit mindre. Och det är positivt för då är det iaf ingen tumör som veterinärerna trodde för en vecka sen.
Troligtvis är det en cysta som växer när hon är i löp och blir mindre efter löp. Så vi får se om det blir operation eller ej. Den sitter ju verkligen i vägen för att hon ska kunna må bra när den svullnar. Så vi får se vad de säger!
Nu sitter jag här och käkar lite frulle med en styck Heffa liggandes över mina fötter. Inga tofflor som behövs här!
Vi ska snart traska till stallet för att släppa ut pållarna och fodra dem.
Svinge var här och hämtade Fanta förut. Så slipper hon följa med till Läckeby och ligga i bilen en halv dag. Då har hon det bättre tillsammans med Chili :)
Så håll tummarna nu gott folk för våran lilla Heffaklump! :)
Bjuder på en bild som är tagen när jag fått hem Heffa, 4 månader gammal.
Kvällsbak!
Ikväll slog jag på stort och bakade! Vilket inte händer alltför ofta nu för tiden.. Det hinns inte med helt enkelt. Vilket är synd, för det är ju miljoner gånger godare med hembakat än det som köps i vanliga mataffärer.
Hur som helst, kärleksmums vart det! Smidigt, men supergott!
Jag brukar vara expert på att äta upp hälften av smeten när jag bakar. Så ikväll drack jag vin för att det skulle skära sig ordentligt om jag åt någon smet.
Men lik förbannat stod jag där å åt det sista i bunken. Vinet däremot, det stod så fint på bänken. Det avnjöt jag innan och efter kakbaket! Men det gick ju det med!
Så baby nu vet du vad du missar när du väljer att sitta på grisvak istället ;)
Stackers Heffaklumpa!
I söndags kväll upptäckte vi något märkligt på Heffa.
Hon är i löp nu och är därför ganska småskvettig, loj och svullen i hela vulvan. Men inget konstigt med det har vi tänkt. (Har dock tyckt att hon varit liiite väl svullen).
Hur som helst tyckte jag i söndags kväll att det luktade infektion om henne. Så jag slog en pling till min kära vän Åsa för att rådfråga lite.
Så under tiden som jag pratar med henne så ska Henke kolla över Heffa lite. Och hittar något som man absolut inte vill hitta. En äggliknande mojäng. Ganska stor!
Å efter att ha konstaterat att det är en hund och ingen höna vi har så var det bestämt att ett samtal till veterinären är på sin plats.
Så måndag morgon ringde jag så fort de hade öppnat. De hade aldrig hört talas om något liknande. Men efter att ha mailat bild och diskuterat med dem så fick vi en tid bokad på Läckeby Djursjukhus.
Jag hade i denna stund fått höra från dem att det kunde vara en vaginal tumör. Tack för den! Nu var jag inte alls orolig eller så.. :/
Så efter en stunds jobb slängde jag mig själv och Heffa i bilen och drog mot Läckeby.
Heffa som alltid brukar sova så fort vi åker någonstans i bilen satt upp mesta delen av resan. Sista biten pep hon till och med och jag kan säga att det händer typ aldrig att hon piper.
Å väl framme i Läckeby så märkte jag att hon skakade som bara den när jag skulle ta ut henne. Men rastade henne en vända och sen gick vi in för att se vad farbror veterinär hade att säga.
Han undersökte, klämde och stack kanyl i denna stora äggliknande sak. Heffa låg och halvsov och skötte sig kalasbra! Min duktiga stackars tös.
Jag vart iaf inte mycket klokare efter detta besök. Det han sa var att det förmodligen var en tumör eller en cysta. Men att cystor brukar det komma vätska ur när man sticker nål i dem. Men det gjorde det
inte ur denna.
Så hem åkte jag med en trött hund och jag var ungefär oroligare än när jag åkte dit.
På måndag ska vi åter igen dit för att ultraljuda och troligtvis operera. Usch!
För det första så tycker jag det är riktigt träligt att behöva vänta en hel vecka. Man är ju riktigt orolig. Och så tycker jag det är synd om Heffa som varit med om så mycket redan. Hon är ju bara snart 16 månader! Sådant här ska man inte få lida av nu. Men ska man ha otur så ska man väl ha det ordentligt antar jag..
Så tills måndag så är det ta det lugnt som gäller och hålla koll på Heffa och tumören/cystan så att det inte blir värre. För då får vi åka in tidigare.
Så håll nu alla tummar, tår, tassar eller vad ni nu har! Måtte detta sluta bra för min heffa som betyder massor för mig <3
Tidsfördriv!
Min kära sambo Henke var i Afrika på fiskeresa för ett par veckor sedan. Så eftersom han lämnade mig ensammen här hemma i kylan så var jag helt enkelt tvungen att fördriva tiden lite. Så jag valde att slipa ner köksbordet och måla det vitt. Surprise baby!!
Så här kommer ett par pics på det hela:
Det gröna bordet innan jag satte igång och slipa!
Vitt och fresh!!
När Henke kom hem blev han iaf inte arg! Han tyckte det var jättefint :) Nu är det dock inte lika fint då vi hade lite bråttom att använda det. Så färgen hann inte härda så det resulterade i att lite färg följde med upp med en bordstablett ;) Oj oj! Men det är bare å måla om! :P OCH låta färgen härda så länge som den ska denna gång!
Smakbit!
Dagarna rullar på och många a dem spenderas på Ica sedan drygt en månad tillbaka.
Ingen har väl heller missat det underbara vädret. En liten smakbit på våren kan man väl säga. För nog är jag ganska säker på att det när som blir ett bakslag och vi får massa snö! Eller massa kanske var att ta i, men en del iaf. Men man får helt enkelt njuta så länge det går!
Har även börjat lite på Bakfickan i Vimmerby och nu har jag tagit beslutet att börja jobba där. Det är en tjänst på ungefär 20 timmar per vecka så det är helt okej :) Kan även bli mer!
Men tills sommar så får jag jobba dubbelt som det ser ut nu. Ica+ Bakfickan. Tufft men det måste gå helt enkelt.
Henke var ganska nyligen i Afrika på fiskeresa med lite vänner. Det var en lyckad resa tyckte han och jag fick hem honom något bränd men annars välbehållen :)
Han hade även shoppat 2 liter likör till mig!! Happy face :D 1 liter Baileys och 1 liter Malibu. Så nu har jag likör å dricka ett tag med tanke på att Henke inte ens tycker om det :P
Annars rullar allt på! En hel del med jobb som sagt. Men det blir ju klirr i kassan och det är ju positivt ;)
Nej nu är det tillbaka in till Ica för ett par timmars jobb. Sen blir det att ge sig ut med pållarna. Förhoppningsvis hinner inte solen gå ner :P
Back at Ica!
Som ganska många vet så var jag för 1,5 år sedan på Ica här i Målilla och jobbade över sommaren. Där är jag tillbaka nu! Vilket jag tycker är perfekt. För jag har ca 10 steg in dit, eller ja, kanske 20! Skit samma, nära är det iaf!
Det är inget fast men allt bättre än inget :) Å slippa åka 700 mil när bensinen kostar miljoner per år är ju ganska skönt. Nästan lite lyx faktiskt!
Så där är jag å far om dagarna nu. Skivar lite skinka i charken, plockar varor och sitter i kassan! Trevligt tycker jag.
Mindre trevligt tyckte min kära hund det var härom dagen när jag jobbade och hon fick vara HELT ensammen hemma i hela 4,5 timme!!
Vad gör man då? Jo man förstör hela dörrkarmen, jajjemen! Duktig vovve!
Så nu vet vi vad vi ska göra med den när det blir varmare ute.. Byta ut den! Ja.. Jag menar dörrkarmen. Hunden byts inte ut!
Vår hyresvärd är utomlands nu med. Så han vet inget om det ännu. Kanske lika bra det..
Så ja.. Lite händer det här i livet nu! Inga jättegrejor men lite iaf. Det är kul!
Framöver händer det antagligen lite mer. Vi ska bara komma dit och kunna bestämma oss för hur vi ska göra med allt. Men det blir nog toppen :)
Om lite mer än en vecka drar Henke till Afrika för att fiska med ett gäng. Stackers mig som får vara hemma!! Men jag överlever nog det med. Ska säkerligen jobba mig igenom den tiden som han är borta så det kommer nog gå fort :)
Gbg Horse Show går av stapeln i slutet av februari. Jag och Elin hade egentligen tänkt att åka. Men det blir inget i år då jag känner att jag helt enkelt inte har ekonomi till det just nu när jag inte haft så mkt jobb på sista tiden.
Känns riktigt tråkigt då jag verkligen var sugen på att åka. Men det är som det är. Bara biljetten kostar ju nästan 700 spänn å så ska man ha boende, käk och kunna shoppa lite på mässan. Så det hade dragit iväg en hel del med pengar där. Så det får bli till nästa år!
I april händer allt känns det som! Vi ska åka till Göteborg då på våran andra Boerboelträff. Roligt! Kul att se alla andra fina hundar och så får ju Heffa träffa massa hundar som hon kan busa med :)
Sen är det hingstbedömning i Vetlanda. Shetlandsponny så klart! Den tänkte jag åka på eftersom det är så pass nära denna gången. Då måste man ju passa på.
Sen har vi pennhipröntgen bokad till båda hundarna. Nervöst! Men jag hoppas att både armbågar och höfter ska vara ok på båda :)
Sen är det tävling i Åstorp i april med. Men jag kommer tyvärr inte kunna åka på den. Eftersom vi röntgar hundarna i Linköping samma dag som jag skulle behöva åka ner.. Så det är bara att inse att det inte går ihop sig. Å att åka så långt samma dag som tävlingen är fungerar inte..
Men vi har nog att styra med ändå i april. Det känns som det är något varje helg!
Nej nu börjar klockan dra iväg! Dags för en långpromme med dogsen och fodra pållarna. Sen ska jag ta mig en dusch och krypa ner i sängen så jag orkar jöbba lite imorn med! Ringa Henke med innan jag sover förstås :))
